onsdag 5 oktober 2011

Sommaren 2011

Efter 200 timmars slit med S/Y Prana börjar hon likna en segelbåt mer än nån slags hybrid av badkar och avfallshantering. Jag har under vintern 2010-2011 slipat och lackat i ruffen, bytt fall och skot, delar av riggen, nytt begagnat motorfäste, monterat solcell, dragit el, skurat, städat, målat, bytt grabbräcken, slangar, dragit in vatten.... .

Seglade ner henne från Kärna till Saltholmen i över 15 sekundmeter i maj och hon är precis så stabil och sjövärdig som jag gillar. Tyvärr tryckte det på med nästan tjugo i byarna ibland och akterstaget töjdes ut och masten fick en obehagligt inverterad bananform av dessa krafter.... men inget mastbrott hittills trots fler hårda seglingar under denna sommar.




Maj månad,  sjösatt vid varvet i Sjöheda.  Ofattbar tillfredställelse att ha kommit igenom en del av renoveringen. 
Ett verkligt återvinningsprojekt.




Juni, seglingsdag designad av djävulen. Först släpper storfallet, jag får ankra upp mitt i farleden sydost om Björkö.  Klättrar upp i masten och får ordning på det. Tacksam för alla yoga-pass, jag är trots allt femtiotre och borde inte klättra omkring i aluminiumflaggstänger i havssjö utan livsele...  Sedan lägger sig vinden en aning, då lossnar bomfästet....   Får ingen ordning på detta, senare blir det stiltje och jag ska gå över stora farleden på Rivöfjorden med motor, då stannar min nya kinesiska fyrtaktare ! Har alltid haft ett ont öga till Kina med tanke på vad dom gjort i Tibet....men, okej....hmmm... ingen vind, ingen motor, och tankbåtar och Stena-katamaraner närmar sig i flock och det här börjar mer och mer likna en överlevnadskurs... till slut får jag upp maxgenuan och lyckas gå fri från en containerbåt med en hårsmån.  Seglar in mot Saltholmen, då kommer tjockan som en vägg,  sikten blir ungefär tjugofem meter och där jag befinner mig är det liksom mer grynnor än vatten... då lägger GPS:en ner !  Nu börjar jag bli rejält förundrad, i med ankaret igen, en holländsk seglare ligger tio meter ifrån mig och ser lika förvirrad ut som jag.  Aha !  Ipaden !  Igång med "Eniro på sjön" och plötsligt har jag position igen. Hur tusan gjorde man förr när man hamnade i så tät dimma bland ett gytter av grynnor ..?  Ankrade upp och tog en kopp kaffe antagligen...
Lyckan är förresten att ha ett Delta-ankare...  en vän i nöden, fäster alltid. Skall maila konstruktören och gratulera till en pryl som verkar hålla i eoner av tid, alltid funkar och kostar mindre än en bussbiljett till Köpenhamn.




Fin dagsegling med barnen. Isak och Leon sköter båten, kapten Pappa dricker kaffe på fördäck. Just så som det ska vara :-)






Stockholms ytterskärgård. Underbara seglingsdagar med Hans-Erik och Hurley 22:an . De som kallar dessa vatten för grodhavet borde prova en högsommarvecka här utan maneter och trängsel i naturhamnar, och en alldeles magisk natur längst ut i havsbandet. Kvällsbad i skymningar i ofattbar stillhet och perfekta vindar med ljumma brisar under dagarna.  





Lugnet före ....   , seglade söderut och fick precis ner seglen innan jag blev överfallen av brutalt busväder, jag hade ingen stormfock och rullrevet kärvade, så det var bara att knyta fast sydvästen och hålla i sig och be för att blixtarna inte skulle lyckas hamna i just min masttopp.



Lugnet efter....  fin kväll med fina vännerna Helen och Johan i Kullaviks hamn.












Västkustsegling med Peter.  Nej, det är inte Joniska Öarna i Grekland, det är Björholmen nordväst om Tjörn. Härlig vecka med sol, perfekta vindar och mycket skratt och fina samtal.










På Hälsö hos Deborah Shapiro och Rolf Bjelke.  Arbetade med deras nya dokumentär, "Vildmarkshav".  Dom har just återvänt efter me än trettio år till havs, med långa tider seglande och boende i Antarktis.
S/Y Prana ser plötsligt ut som en jolle bakom deras stålketch S/Y Northern Light.

























Sensommarsegling med alla tre barnen. 


.