Till haaavs, till haaavs.....

Goodbye havet. Ses nästa år. Kapten Strakben kastar in handuken för säsongen. Hejdå vackra arkipelag, goodbye oförutsägbara kulingstinna Kattegatt, au revoir tokvågor vid uppgrundningrna i ytterskärgården, ajö fiskljusar, knipor, doppingar, strandpipare, svanar, gäss och andra vänner...
Bye bye autentiska enkla ekologiska tillvaro utan stress, buller och bekvämligheter, där vindar och vågor styr ens väg och där tiden tänjs ut i oändlighet. Det universum där krav och prestation bleknar bort bland molnens lugna färd mot horisonten.
Hejsan, svejsan struliga angöringar vid solosegling med foten i ankartrossen och fingrarna i kläm i rullrevet. Ajöken magiska skymningsseglingar under höstens stjärnhimlar. Och byebye svajiga klätteräventyr i masten efter lossnade storfall mitt farleden utanför Grötö, och roliga danssteg på fördäck vid fockbyte i tremeters vågor.
See you. 

Om några månader är jag och S/Y Prana back in business igen med renoverad rigg och tätade fönster.




" when the ocean crashes...do not let me hear it, let it splash inside my chest  "

― Rumi 1207-1273

“ hark, now hear the sailors cry, 
smell the sea, and feel the sky 
let your soul & spirit fly, into the mystic...” 
― Van Morrison

“ go small, go simple, go now ” 
― Larry Pardey

Sommaren 2012 -en seglingsparentes

Vad  hände egentligen ?  Var det regnet, blåsten, den överbelastade arbetssituationen eller något annat... Oavsett så seglade jag mindre än tvåhundra sjömil denna vädermässigt sett återigen usla sommar.Ett slags nytt personligt bottenrekord.

Och naturligtvis strulade också den kinesiska fyrtaktaren. Har aldrig riktigt gillat Kina med tanke på vad dom gjort i Tibet, hur människor behandlas i fabriker, dödsstraff och numera också kvalitetén på båtmotorer.

Men jag måste nästan använda denna riskokare till motor ut och in ur hamnar pga den närmast obefintliga vändradien hos Junker 22:or. 

Vet inte riktigt hur roderkonstruktören för Junkerbåtarna tänkte här... kanske att man bara skulle segla rakt fram, eller aldrig gå in i trånga hamnar. 

I och för sig trivs ju Junkern bäst ute på öppet hav. Maken till sjöegenskaper finns knappt hos någon 22-fotare, med undantag av Hurleys, Havsfidror, och ytterligare några få midgethavskryssare.

Kraftig kuling och grov havssjö är faktiskt kul med en Junker som är i bra skick. Bara att reva ordentligt, hålla hårt i rorskulten, lägga in en snus och äga ett bra seglarställ.

Denna sommar gav jag  barnen en dinge med elmotor i present. Ofattbart kul, tyst och miljövänligt.

Ett av mina favorithatobjekt till sjöss är annars barn i gummibåtar med fyra hästars tvåtaktsmotorer, gärna tidigt på morronen, som saboterar allt från sömn och naturupplevelse till fågelliv. Elmotorn däremot är helt ljudlös och laddas med solcellen på S/Y Prana. 

Barnen bosatte sig i sin lilla gummiskuta från dag ett. Så fort jag ankrat upp far dom ut på egna äventyr i det stora blå. Och så lär dom ju sig att ro när när  dom kört ur batteriet... :-)

Vännen M försöker att inte ramla ur sittbrunnen. 

Härlig halvvind utanför Vrångö.

 

Ljummen bris och kvällskymning i sol !  Sällsynt denna sommar.

 

Nattsegling norrut i oktober. Magiskt. Och äntligen hittade jag ett 

användningsområde för iPaden som jag fått på jobbet.

" Dag och natt, sommar och vinter är den över mig,

 -den dragande känslan efter havet "  

Henrik Ibsen