måndag 23 mars 2009

Vårrustning


Såja. Nu är puttifrån-korvarna akterhalade, kölsvinet uppläxat, draggen hissad, tågvirket välhugget och alla snören bidrejade. 

Om fyra veckor är det premiär i det stora blå.  Då sticker jag på förhoppningsvis nästan tre veckors nära-livet upplevelse. Tre veckor på havet i femtioårs-present från familjen om nu allt går i lås. Jag skall inte bestämma mål överhuvudtaget. Bara segla dit vinden blåser.  Bara lägga kurs i den rikning jag har lust just för stunden.  Är redan där nästan, själen far liksom redan runt där ute på Kattegatt och jäveltrivs. 
Ska bara byta en genomföring och få genuan lagad av nån billig och bra segelmakare. Sen är det på med beckbyxan och iväg. Skepp åhåj.  

"The first rule of sailing ;  keep the ocean out of the boat ".
Unknown skipper



fredag 20 mars 2009

Laterna Magica


Sådärja. Nu syns jag på 2 Nm avstånd och den drar knappt en watt. Allt till en kostnad av ungefär fem påsar chips.  Fast jag modifierade Biltemas konstruktion och ersatte det tunna stålröret med 25 mm aluminium som jag fäste med noa-koppling på styrbords hajfena.  När jag dragit kabel genom skott, utmed rör och buntbandat fast allt så blev det kortslutning !  Tre säkringar rök på en minut. Jaha.  Bara att börja om, byta all kabel och simsalabim så gnistrade denna 360-gradare i skymningsljuset.

Vilken kvällshimmel som uppenbarade sig,  Hur är det man säger...  "-red sky at night sailors delight,  red sky in the morning sailors warning". Imorron skulle man haft båten i vattnet.  Längtar verkligen ut i det stora blå nu.


onsdag 4 mars 2009

Midgetcruising Margaret

För tjugoåtta år sedan angjorde Margaret Hicks lilla Hurley  hamnen i Plymouth efter en tur och retur över Atlanten. 
Båten hette "Anonymous Bay" och hon var den första kvinnan som seglat en så liten båt så långt. 
Flera män hade tidigare gått över både Atlanten och Stilla Havet i Hurley-båtar, men hon var den första kvinnan.  Tolv år tidigare, 1968,  hade Naomi James som första kvinna seglat jorden runt single-handed utan stopp, dock i en betydligt större båt, "Express Crusader" som var 53 fot. 
1978 döpte Naomi James den tusende Hurley 22:an och öste beröm över denna lilla skuta som en av de få segelbåtar som oavbrutet varit ( och fortfarande är trettio år senare ! ) i produktion sedan mitten av 60-talet.

"There is a saying ; -if it looks right it is right-, and nothing nothing could sum up this yacht more accurately.  The performance and safety of the ycht speak for itself "  sa Naomi James när hon döpte båten till "Millenium". 
Denna Hurley 22 som fortfarande seglar, numera i Skottland.




En rolig detalj på bilden är att Margaret Hicks inte har bytt rullbomsrevet, utan gjorde precis på samma struliga sätt som jag när hon revar storen. Undrar om hon hade originalveven eller måste använda en modifierad tändstiftsnyckel som jag. 
Jag kan se framför mig hur hon mitt ute på Atlanten i arton sekundmeter och fyrametersvågor vinglar omkring framme vid mastfoten och försöker veva ner storen utan att fara överbord. Holy s-t !
Däremot har hon dubblerat backstaget och satt högre mantåg på båten. Men aktre stuvluckan verkar inte säkrad och främre sidoventilen ("fönstret") är inte förstärkt !   Vad kunde ha hänt där om en brytande våg slagit till med full kraft ?
Oavsett...fantastiskt resa med detta  "..small ship with a big heart" som någon kallde Hurleyn.

.

måndag 2 mars 2009

El reglemento electricidad


Arbetade nio timmar idag med att dra om all el och förvandla ett ormbo av trasslig spagetti till en mönsteravdelning på båten. Något för resten av båten att vara avundsjuk på liksom. Nu härskar tysk ordnung i båtens 2 gånger 75 ampere-timmar.  
Ska bara säkra trettiosex kilo  marinbatterier långskepps också så att dom inte kanar omkring när jag surfar så där gott på stora vågor som jag gjorde förra sommaren i kuling. 




Har köpt en 360º-lanterna med LED-lampa i och dragit kablar till aktern och förberett för att montera den på pushpiten.
 Äntligen skall den gamla Buttericks-lanternan bort, detta missfoster som alltid lossnar eller strular. 
Seglade hem en gång i höstas utan lanterna, det var riktigt obehagligt att vara osäker på om jag var sedd av andra båtar eller inte. 

Den nya har en lysvidd på 2 Nm, skall lysa 50,000 timmar, drar 1 W  och kostade bara ett par hundralappar !
Nu är det bara nya genomföringar, sy in rev i storen, och dra ner fall m.m. till sittbrunnen kvar.

....och köpa kryssfock, renovera roderaxeln, byta ut wiren i riggen till 5mm, sätta in lexan-fönster och köpa ny utombordare. Bara.   Om jag nu inte slår till och köper Boris Becker.  Who knows. 











.

söndag 1 februari 2009

Sail4Cancer




Borde det inte snarare heta Sail4Healing ...nåväl, fint initiativ iaf, någon (jag själv?) borde starta något liknande i Sverige

Sail4Cancer

"Land was created to provide a place for boats to visit."
-Brooks Atkinson




.

lördag 31 januari 2009

Svårseglat



Svårseglat i flera avseenden. Dels råkade ju hamngubbarna ta upp båten av misstag ! Dels ligger isen så fin på sjöarna runt Gbg så man borde köpa isjakt. Fast barnen älskar att bara halka omkring på vidderna. Svårseglat också pga att vårt liv cirklar minimalt runt vårrustning och att byta genomföringar utan mest om kamp mot J:s cancer och att få vardagen med barn och arbete att fungera.

Funderade häromdan på att köpa en Scalare eller en Hurley 22, båda på blocket. Ska tänka vidare medan jag gästar Båtmässan under veckan.

söndag 11 januari 2009

Support your local Hurleys



Snart är sommaren här !

måndag 5 januari 2009

Sommarminne..

Seglade från norr ner mot södra skärgårn i juli... mild kväll efter fin halvvind i många timmar, ...en nära-livet upplevelse i den sista vildmarken. Inget inträde, helt Krav-märkt, garanterat stressbefriat och jävligt kul.



"Vi ankrade i mynningen till den södra viken, som ej erbjuder allt för gott lä i denna vindriktning, gingo i land och tillbragte två angenäma timmar med bad, pipa, grogg och beskådande av de löjliga lunnefåglarna."

Harald Hammarsten,
seglare längs västkusten 1926




.

onsdag 3 december 2008

Shaken, not stirred...

Rawalpindi bortrövad av pirater..?!  Hade hon gått till botten i hamnbassängen....eller slitit sig i den ostliga vinden och tuffade nu fram ensam och glad endast för riggen över Kattegatt....stulen..? 
Seriously, vem stjäl en Hurley 18?  En seglar-masochist som uppskattar båtvärldens trångaste ruff och en midgetkryssare med varken toalett eller ståhöjd som knappt kan prestera över fem knop ens surfande nedför stora vågor..?.  
Iofs skulle det kunna vara någon som visste vilken potentiell långseglare och stabil oceanskuta Hurleyn faktiskt är...men, nej knappast.  Den statistiska sannolikheten för att nån stjäl just Rawalpindi är nog ungefär lika stor som att månen skall krocka med jorden. Eller hade fjordens lokala variant av Bermudatriangeln slagit till igen. Den som fick mina skruvar till fockskotskenorna att plötligt vara urskruvade och försvunna mitt under en segling? Njaa...kanske inte.. 
Så var fan är min båt...??



Allt började ju så bra. Jag hade packat ullsockar, gps, franskt russinbröd och överlevnadskängorna och var rejält entusiastisk inför ett par vinterseglingsdagar på Kattegatt.  
Hade varit nere och fått igång den gamla Evinruden förra veckan och laddat för kommande seglingar under vintermånaderna.
Såg verkligen fram emot att stoppa in mig själv i flytoverallen, sätta autopiloten på 195 grader mot sydväst i halvvind ut genom fjorden, ner och koka kaffe och sedan mellan Onsala Malö och Nidingen ställa om till ungefär 310 grader nordväst och slör i riktning mot Hallands Svartskär. Kanske gå in och ankra upp bakom Onsala Öckerö och laga till het grönsakssoppa med chili och färsk basilika. Blev inte riktigt så. 
Det blev E6:an tillbaka till Götet i en Citroen XM istället.  Jag hittade nämligen Rawalpindi stående på land. Nån slags missuppfattning med hamngubbarna och båten hade lyfts för några dagar sen. Nåväl. Insha'llah. Nu kan jag iaf fixa de smått hotfulla skrovgenomföringarna. Och redan nu börja förbereda Rawalpindi för en lång vårsegling som jag ska ge mig själv i förtidig 50-årspresent med generös tillåtelse från resten av familjen.
Hon var iaf inte borta, sjunken eller stulen.
Blev en smula skärrad när jag såg mig själv som båtlös under en kvarts förvirring där på marinan. Flaxade runt på bryggorna som ett sjöspöke med intensiva funderingar på försäkringsvillkor och vilken båt jag skulle köpa om nu Rawwan var borta. Det bara blixtrade innanför pannbenet parallellt med känslan av hur mycket jag gillade denna minimala lilla havskryssare som återfört mig till havet efter så många år utan segling.
Shaken, and a bit stirred.




"Förhållandet mellan en man och hans fartyg är en mycket allvarlig historia"
Joseph Conrad



.

torsdag 6 november 2008

The Flying Hurleys



Bilden nedan här visar hur båtarna testades på Hurley Marine i Plymouth på den tiden det begav sig. Man hissade upp dom i en kran och släppte dom gång på gång från 5-7 meters höjs rätt ner i havet ! Allt under överinseende av Lloyds. Man skulle garantera att båten var så välbyggd att den skulle tåla ordentligt med stryk. Att skrov och däck inte skulle delaminera eller att kölen skulle sitta på plats tex.
Tänk om det är Rawalpindi som flyger på detta märkliga vis i bilden från den holländska broschyren ?!



Hurley 22 är för övrigt en av de båtar som har funnits i serieproduktion under längst tid någonsin. Introducerades 1964 och finns fortfarande, 44 år senare, att köpa. Numera från ett holländskt varv.

onsdag 29 oktober 2008

Seekers at sea

Har just återigen läst de fascinerande berättelserna av två av havets mest intressanta långseglare, James Baldwin och Bernard Moitessiers.

James Baldwin gav sig iväg från USA sommaren 1984, nästan helt utan tidigare seglarerfarenhet, och har sedan dess avverkat hundratusentals sjömil och flera varv runt jorden. Det intressanta med James Baldwin, förutom de ofattbara äventyr han får uppleva, är den inre förändring han genomgår under dessa långa perioder ensam till havs.  Han blir helt enkelt oerhört ödmjuk inför det allt det levande han blir en del av där ute i det stora blå. Så känslig inför oceanernas oändliga fält av liv och kraft att han till slut inte ens äter fisk, utan blir kanske världshavens första seglande vegan.


"To keep a kind of harmony with my environment and the creatures who would be my sole companions, I finally chose not to catch fish, and adopted a vegetarian diet. A daily exercise regimen and meditation helped keep body and mind together on the long, sometimes lonely days ahead."

Typiskt för James Baldwin är att när han blir bestulen på sin motor i Brasilien enkelt bestämmer  sig för att fortsättningsvis segla utan motor och gör det sedan dess. Detta upplever han förenklar livet som seglare eftersom han aldrig mer behöver tänka på bränsle eller att serva motorn. 
Han vänder hundraåttio grader på problemet och gör det till en positiv tillgång istället.

Bernard Moitessier är en annorlunda story med en fransman som är rejält erfaren och ställer upp i världens första tävling i ensamsegling jorden runt nonstop 1969. Han kunde ha vunnit, men när han rundat Kap Horn djupnar hans upplevelse av västerlandet alltmer som en kultur fylld av girighet, avundsjuka och ytlighet. Han ser igenom mycket av fåfängan kring denna tävling.



Istället seglar Bernard Moitessier helt enkelt vidare, blir alltmer  zenbuddhistisk och rundar jorden ett par gånger till, kämpande, harmonisk och nöjd. Dessutom blir han på kuppen botad från sina svåra magproblem.

Intressant med dessa två mäns berättelser är också deras förhållningssätt till den praktiska sidan av livet till havs. Iihärdiga och medvetna om att allting måste fungera, från minsta skruv till oceanisk navigation. Det finns hos dessa män, närmast en form av besatthet kring processen och arbetet för att ingenting skall gå fel. Ett slags ständigt pågående utvecklings- och kvalitetsarbete som faktiskt blir vackert i sin minutiösa hållning.


.




måndag 27 oktober 2008

NU BÖRJAR DET !


                                               Bua Hamn i gryning


"The sea is everything. It covers seven-tenths of the terrestrial globe.
Its breath is pure and healthy. It is an immense desert where man is never alone for he feels life, quivering around him on every side. 
There is supreme tranquility. There I recognise no masters. There I am free."
Jules Verne

                                               Gottskärs Hamn i skymningen


Sommaren  är över, senhösten kommer och seglingssäsongen börjar...i alla fall den som är befriad från trängsel i hamnarna, där stillheten  och det milda höstljuset ger havet en alldeles speciell klang. Säsongen när kontrasten mellan det ytliga bruset i storstan och livsnärvaron ute i det stora blå blir större än någonsin. 
Tredagars segling utmed halländsk kust i allt från totalt bleke till tio sekundmeter.  Det blev inte mer än trettiofem sjömil på grund av vindbrist, men vem har bråttom. 
Fick uppleva en hel dags halvvinds-hallelulja i stadiga fyra-fem knop med autopiloten "helmer" vid rodret medan jag kollade fåglar, kokade kaffe och bara fick vara. 




Andra stunder var havet som i meditation, arton grader mild höstluft och total tystnad.

                                                Kattegatt, SV om Nidingen


Skymningarna och gryningarna var en orgie i naturromantik och ljuset var helt magiskt.















.
.

söndag 26 oktober 2008

Oh Lord, wo'nt you buy me a.....

Och där låg hon. På Blocket alltså. Båtarnas båt, drömmarnas dröm. I alla fall i mitt seglar-universum. En äkta Cutlass 27:a, skottarnas IF-båt. Välseglande, atlantgående om man så vill och byggd med närmast isbrytardimensioner och specificationer från Lloyds. Detta till priset av en Thailands-semester för fyra.
Dessutom med innermått som ordentligt övergår den campingstandard à la 60-tal som vi har i vår lilla Hurley.
Och helt enkelt skitsnygg. Ser ut som en segelbåt ska. Inte som en husvagn eller flytande sommarstuga.
Vackra båtar seglar väl som nån sa.





.

onsdag 24 september 2008

SLUT FÖR I ÅR..och nu börjar det

"Natt och dag, vinter och sommar  är den över mig 
-den dragande känslan efter havet"
Ibsen





Idag inträffade "Earth Overshoot Day" tidigare än nånsin. Dvs, fr.om idag överförbrukar vi på jordens resurser resten av året. Och om hela jordens befolkning skulle konsumera i nivå med USA skulle det behövas 5 st jordklot för att täcka uttaget av naturresurser. Och om alla vore svenskar skulle det behövas 3 st planeten jorden. Däremot om hela jordens befolkning låg på Indiens nivå behövs det bara ett halvt klot.      "Jordens resurser slut för i år"

Själv åker jag kollektivt ner till båten idag, höstens första segling och den bästa säsongen, och ska försöka låta bli att använda motorn så mycket jag kan...å andra sidan har jag hittills under året gjort slut på ungefär tjugo liter...men i framtiden ska jag försöka lägga till och angöra för segel också.....se upp bryggägare längs Kattegatts kuster !



.

lördag 13 september 2008

HUR VILL VI HA DET NU DÅ?


"Ni förstår, jag vill komma underfund med om havet har något system, eller om det bär sig åt precis hursomhelst - det är viktigt!"
Muminpappan i "Pappan och havet"


Tyvärr rasar det in deprimerande rapporter om tillståndet hos haven, inte minst våra egna nära hav. Gör nåt. Gör det nu. Om än bara litet. Vägra köp plastpåsar. Kör mindre bil. Cykla. Segla. Byt till lågenergilampor. Ät mindre kött.

Gör lite. Men gör något. Så blir vi alla gladare. Människor, fiskar, maneter och andra vänner.
Reduce, reuse and recycle !

Nya "öar" skapas av människan..!

Nordsjön idag

Tio saker vi kan göra nu

.