Helmer höll kurs rakt ut genom fjorden i kraftig kryss sådär 7-8 sjömil och gjorde det med precision på ett par grader. Vilken kille!
Fint att Hurleyn har ett främre ruff-fönster, perfekt att hålla utkik genom. Dessutom var det premiär för stormfocken av nästan plåt-dacron, "Stocken" kallad, som också visade sig fungera perfekt. Det tillsammans med ordentligt rullrev på storen gjorde att tio-tolv sekundmeter, femton i byarna, inte alls blev jobbigt.
Vindarna norr om Varberg enligt WindGuru, stämmer ganska bra med vad jag uppfattade på väg ut mot Nidingen
Tll slut blev det ändå för blött i ösregnet, måste köpa ett riktigt sjöställ, och när sen vinden började bli väl hård var det dags att gå tillbaka och parkera Rawalpindi för denna gång. Brotchade lätt när jag seglade hem och stagvände lite uselt. Pulsen gick upp i hundratrettio och jag insåg att jag måste vara skärpt med storskotet när det braxar i så håret håller på att blåsa av.
När jag var tillbaka i hemmahamn sprack himlen upp och vinden gick ner....too late
