En dag på sjön

Idag flög Rawwan genom fjorden ut mot Kattegatt....eller..ja...fyra-fem-sex knop kanske inte imponerar på nån annan än möjligtvis

någon ytterligare Hurley-ägare, men i alla fall. Det är oerhört kul när båten galopperar och relingen slickar vattnet och man måste spjärna emot allt man kan med benen för att inte flyga av den frustande, hårt lutande lilla skutan. Det knakade, knirrade och smällde ordentligt i det fyrtio år gamla skrovet, som å andra sidan är byggt med stridsvagnsdimensioner, no need to worry. 

Enda konsekvensen är att ruffen ser ut som efter inbrott sedan, prylar ligger i en stor hög på durken, allt har ramlat ner från hyllorna, mat, schackspel, snus, böcker, stearinljus, äpplen, sjökort, radion, kuddar, sovsäck, gitarr..och mängder av andra prylar. 

Väldigt kul var det att "tävla" mot Kennet, Anna och Malvas Folkbåt. Först låg vi jämt i halvind på väg ut, men sen visade Folkbåten att den är två meter längre. Och dessutom fantastiskt vacker på sjön. Rawalpindi kanske är charmig och stark, men vacker...nää, inte riktigt. Folkbåten däremot är på nåt sätt arketypen segelbåt. 

" Ships are the nearest thing to dreams that hands have ever made " 
-Robert N. Ros

.