I spegelns ljus

Mirror.  M för Mirror, inte Mariestad. När jag var tretton och lärde mig segla av en kvinnlig tävlingsimmerska och seglare som jag var smygkär i, så trodde jag att M:et i seglet betydde Mariestad. Det var nämligen Vänern, detta lilla innanhav, som gjorde mig för evigt besatt av vatten, sjöar och hav. Mirrorjollen var en liten ettrig 16-fotare som tog oss runt en av Europas största sjöar, med 23,000 kobbar och öar. Där, i den glittrande krabba sjön och i underbart vackra skärgårdar, seglade vi fram under sjuttiotalets varma fina somrar och bländande sol.

Jag är osäker vem jag blev mest kär i, den starka trygga tjejen som skotade hem och gick över stag som om hon var genetiskt programmerad att befinna sig på vatten, eller detta lilla skepp med sin fällköl och förmåga att segla in i de grundaste vikarna. Det var nog 1-1 där.
Ända sedan de där somrarna drömde jag om att en gång ha råd att köpa en egen segelbåt, först trettiofem år senare förverkligades dessa tankar.  Trots att hon en gång seglade oss rakt in i närmast stormliknande förhållanden. En näradöden-upplevelse där vi broachade, kapsejsade och jag gick över bord och hamnade under båten. Jag minns det som i ett skimmer hur hon dök ner och räddade mig, hur nära jag var att ge upp därnere i djupet, och hur fantastiskt  det var att dras upp mot ytan i hennes starka armar.
Även om jag seglade andras båtar en del även på åttiotalet, levde den där drömmen om egen seglare kvar som en skavande väl dold men djup längtan. Jag genomled under det decenniet några vidriga längre överseglingar i kuling på Skagerack och i Norge i större båtar, men det, det är en helt annan historia...

Minnen av vatten, hav, sjö. Först under uppväxten i Strömstad, Mariestad, Gotland...
Nej, det är inte vår båt. Båt ingick liksom inte i familjens finansiella ramar. Däremot tycker jag att min t-shirt modell 1972 är grymt snygg. Och Göta Kanal är alltid Göta Kanal.



I look to the sea, reflections in the waves spark my memory. 
Some happy, some sad, I think of childhood friends, and the dreams we had..
-Styx 

.

Sailboat Chainsaw Massacre

På't igen. En oemotståndlig lust att förbättra, göra fint, skapa säkerhet. Den här gången är det ruffen som får sig en fet omgång. Maststöttan, denna stripstång till elände som alltid varit i vägen (dessutom känner jag ingen kvinnlig besättningsmedlem sugen på pole-dance...) är äntligen bortriven. Nu ska den ersättas med en massiv träbåge i taket. Träbågen skall sen stöttas av utbyggt förpiks-skott med kraftiga 2"-reglar.
Dessutom blir det mysigare med riktiga "väggar" i "köket",  och aningen mindre känsla av yoga-pass när det skall sovas i förpiken.
Allt inspirerat av en kreativ dansk som lagt ut bilder på sin ombyggnad.  Snart är det sommar !

T.v dansk smart design. T.h min egen båt förra året efter uppfräschning.


"Förhållandet mellan en man och hans fartyg är en mycket allvarlig historia" 
Joseph Conrad.