torsdag 10 september 2009

Efterskörd

Sommaren går sakta och omärkligt över i höst, lite kylslagna nordvästliga vindar sveper in över kustbandet.. Ljusflödet bländar ner, naturen går sakta in i meditation ...Det är vackert, vemodigt, och en viskning ljuder över havsvidderna ..-"kom hit ut till det oändliga blå, naturvikarna är tomma och befriade..."  
Nu är vinden är stadig och i hamnar tar människor sig tid till ett samtal i ren förvåning över att någon kommer inseglande vid denna tiden på året. Mina bästa upplevelser till havs har jag haft på hösten och vintern,  och naturen kan verkligen vara helt magisk då..

En septembermorron 2008 i Bua fiskehamn när jag seglade söderut under några dar


Och en dag varje höst infaller till slut en dag då denna låten känns sann och liksom bara stämmer så perfekt ...  
(skön bild där Jim Morrison sitter tillbakalutad mot bom och storsegel..)




Morning found us calmly unaware,
Noon burned gold into our hair,
At night we swam at laughin' sea
When summer's gone, where will we be?

-The Doors



.