torsdag 8 juli 2010

Junker till Söderhavet



År 2000 avseglar John Holden Foley i sin Junker "S/Y Trojka" från Esbjerg på danska västkusten. Ett år senare angör han Tahiti efter att ha korsat både Atlanten och Stilla Havet. Junkern visar sig vara en pålitlig vän genom stormar och våldsam sjö, bl.a. hamnar John i riktigt oväder på Biscaya, vilket han beskriver så här..

" On two occasions I had the spreaders all the way down in the waves. I got the jib rolled a bit out and was now actually at a standstill (up in the wind). I managed getting the foresail(/headsail) reversed? so that the wind's now hitting/striking the "wrong" side of the sail and derrick(/boom) was right in the cockpit. I now tied/fastened the rudder. The boat was now lying stable, a little slanting in the wind and I was drifting sternward by 1.5-2 knots/hour. After some minor adjustments and fastening of various ropes, I sat down for an hour admiring the behaviour of the boat - without looking too much out on the ocean, which now seemed frightening. I was extremely impressed that it was actually possible to make it through such weather inside/aboard a small glass fibre shell. The force of the ocean is incredible and suddenly I felt very small(/tiny)... "


Om man går in och tittar på CSF-värdet för Junkern så förstår man att denna båt har stor sjövärdighet, den hamnar i samma klass som många betydligt större skutor. ...jodå, jag vet att Capsize Screening Formula är ett omodernt begrepp, men trots allt är det en antydan om hur lätt en båt går ner, slår runt och också en hint om hur bra det självrätande momentet är om man skulle göra 360 graders runtslagning. Detta tillsammans med förstärkt rigg och röstjärn, förstärkt roderfäste, tätade luckor, utanpåliggande polykarbonatfönster m.m. skapar en alldeles ypperlig jordenrunt-farkost.





"I must go down to the sea again, to the lonely sea and the sky.
And all I ask is a tall ship and a star to steer her by "
- John Masefield

.